Beatrice Lyckerius

Lite så här har mitt liv sett ut den senaste tiden. Var i Sverige och myste med alla underbara människor där, röstade i valet där det visade sig att en ganska stor procentandel av Sveriges befolkning kanske inte var så underbara ändå. Kom tillbaka hem till London och hade med mig bland det godaste Sverige hade att erbjuda (ja, Marabou-chokladen gick fett hem på jobbet kan jag säga), pimpade mitt och Tildas rum lite. Jobbade nattskift på jobbet iförd mina nya Nike-skor som jag fick av mamma. Åt mexikanskt med världens bästa roomie och avslutade kvällen med en Bagel från Brick Lane (lyssna på det här en smörbagel kostar £0.30 och en nutella £0.90!), nya fyllekäket är kirrat! Våra älskade ex-flatmates var med också såklart. Fan vad sorgset det känns att man nog aldrig kommer bo tillsammans igen. De här tjejerna (plus en hel hög andra som vi också haft äran att bo med) är fan de bästa jag vet. 

 

Tänk vad mycket som händer på ett år egentligen och hur många fantastiska människor jag lärt känna här i London. Igår skypeade jag med Mathilda som var vår flatmate från december till juni, hade inte pratat på tre månader men det kändes som igår. Vilken guldtjej alltså! Ni som tvekar att flytta ihop med människor ni inte känner, gör inte det! Jag har bott med femton olika tjejer det senaste året och även om man inte klickat med alla och om man kan bli galen på 20-åringar som inte kan starta en tvättmaskin, så vet jag att jag har träffat vänner för livet. Ska tillägna ett helt inlägg åt det här, för att bo tillsammans med massa asgrymma brudar är en sån jäkla självförtroendekick på alla sätt och vis. Just do it, ok?